augusti 2017 - Leksaksbutiken Lilla Bus - där fantasi blir verklighet!

Hur förbereder man syskon på att det ska komma en bebis?

2017-08-30

Det mesta som upptar mina tankar och handlingar numera handlar om stundande förlossning. Jag märker att jag alltmer går in i mig själv och mycket fokus ligger på bebisen i magen. Men också på syskonen som faktiskt finns här nu. Snart kommer de att få en lillebror. Hur kommer de att reagera? Och hur förbereder man syskon på att det ska komma en bebis?

Det skiljer 21 månader mellan storebror och lillebror så rådet att köpa en docka som storebror skulle ha som sin bebis fungerade inte riktigt för oss. Storebror var inte alls intresserad av lillebror och ännu mindre av bebisdockan. Så länge han fick uppmärksamhet, vilket han fick var han nöjd. Dessutom var han hemma med oss så han behövde aldrig känna sig bortvald.

Tips – så förbereder man syskon på bebis

Den här gången är det annorlunda. Dels är storebror 3,5 år och dels har lillebror nästan hunnit bli 2 år och kommit in i en ”kan själv”-period. Det jag har försökt tänka på är:

Prata mycket om bebisen i magen och att den längtar efter att få träffa storebror och lillebror. Ofta vill lillebror krama och pussa på magen vilket är gulligt, men egentligen har han ingen erfarenhet av bebisar.
Förpacka inte bebisar enbart i rosa bomull och fyrverkerier. Vi har sagt att bebisar skriker mycket och vill äta från mamma och att de bajsar mycket. Då blir det inte en chock när syskonen upptäcker att så kommer vardagen se ut en tid framöver.
Handla presenter till syskonen från bebisen. De kommer att få sin presenter när de besöker BB första gången. Till storebror har jag köpt lego och till lillebror en bil, båda från Lilla Bus.
Prata mycket om deras egen bebistid. Lillebror älskar att höra om svart och gult bajs. Storebror gillar att vi bläddrar i hans första åren-bok. Båda tycker om att se på bilder och filmer av sig själva som bebisar.
Att, när det är dags för första besöket på BB, låta syskonen bestämma i vilken utsträckning de vill intressera sig för bebisen. Förra gången fick jag tipset att inte hålla bebisen i famnen när storebror kom utan låta den vara till för just storebror.
Första bilden på när storebror träffade lillebror. Väldigt gråtmild nybilen tvåbarnsmamma.
Att, när ni tar emot besök hemma, låta gästerna hälsa på syskon först så att de inte känner sig bortvalda.
Involvera partner, släkt och vänner. Låt de få gosa med bebisen så att du kan få egentid med syskon. Det behöver inte vara en heldag på ett lekland utan kan räcka med att få natta storasyskonet eller kanske läsa en saga eller gå en sväng till lekplatsen, bara hen och du.
Ta det som det kommer. Min lärdom den här gången är att inte försöka stressa i onödan. Lättare sagt än gjort… Louise Hallin hävdar att syskon känner på sig, långt tidigare än vad föräldrarna tror, att en förändring har skett när mamman blir gravid. Barn är smartare än vad man tror ibland…

Förlossningsberättelse första barnet

2017-08-28

Under mina graviditeter har jag verkligen frossat i förlossningsberättelser. Det har varit spännande att ta del av andras upplevelser av en förlossning. Nu när jag själv närmar mig förlossningen med min tredje går jag tillbaka i mina dagboksanteckningar och läser om mina tankar och känslor inför, under och efter tidigare förlossningar. Här kommer min förlossningsberättelse första barnet.

Förlossningsberättelse första barnet

Slemproppen starten på förlossningen

V var beräknad till 8 januari 2014. Eftersom vi hade behövt lite hjälp på traven att bli gravida visste vi i stort sett exakt när han blev till. Efter ett par missfall var jag orolig i början av graviditeten, men allt hade löpt på på bästa sätt. Jag hade mått bra och kunnat träna in i det sista.

Mannen som pendlade till fastlandet i veckorna hade julledigt och vi firade jul och nyår på ön. På morgonen den 4 januari lossnade en del av slemproppen och det kom en blodblandad flytning. Jag hade läst att det kunde dröja upp till en vecka innan förlossningen satte igång när slemproppen hade gått, men både jag och mannen kunde så klart inte låta bli att hoppas.

På eftermiddagen kom mer av slemproppen och därefter började värkarna. Eller de jag trodde var värkar. Hur kan man veta som förstagångsföderska? Värkarna kändes fram på magen och var mer av karaktären ”suttit-still-en-hel-dag-utan-att-gå-på-toa”, dvs. en mage fylld av gas…

TENS som smärtlindring

På kvällen åt vi middag och tittade på TV samtidigt som jag började ta hjälp av TENS. Trots att värkarna kändes fram på magen tyckte jag att TENSen hjälpte när jag hade lapparna fästa bak i svanken.

Förlossningsberättelse första barnet - skål

Sista middagen före Vs ankomst

Kl.22:00 ringde jag Förlossningen för då förstod vi nog att det ändå var på gång. Jag ville stanna hemma så länge som möjligt så jag och mannen gick och lade oss. Jag lyssnade på avslappningsspår på mobilen, men kunde efter ett tag inte ligga kvar utan steg upp. Mannen hade somnat och jag väckte inte honom.

Förlossningsberättelse första barnet - sista magbilden

Första samtalet till Förlossningen och sista magbilden

Jag tittade lite på TV, satt på pilatesboll och låt lite i sängen i gästrummet, men kunde inte ligga kvar när värkarna kom. Det hjälpte att röra på sig när värkarna kom. Det var fortfarande känslan ”en-fis-på-tvären”. Jag använde TENSen från och till.

Dusch som smärtlindring

Vid midnatt började jag att spy och spydde totalt fem gånger, i slutet bara galla. Jag tog två Alvedon men de fick jag inte behålla. Vid 01:00 den 5 januari duschade jag och det hjälpte lite. Jag stod nog i duschen i en halvtimme och vaggade fram och tillbaka samtidigt som jag riktade duschstrålen mot magen när värken kom.

När jag hade krånglade mig ur duschen och fått på mig kläder väckte jag mannen för att han skulle börja tima värkarna. Han värmde en vetekudde som jag kunde ha fram på magen. Vi höll till i köket och jag gick runt köksön under värkarna. Hela tiden under värkarna tänkte eller sa jag högt ”ner ner ner” och ”ja ja ja”, även om aj också förekom.

Under tiden jag gick runt köksön sa jag till mannen att jag kände att värkarna hade ändrat karaktär och att jag kände hur jag vidgade mig. Jag trodde alltså att jag hade gått från latensfas till aktiv fas. Så fel jag kunde ha…

Förlossningen på Visby lasarett

Kl. 02:30 den 5 januari ringde jag Förlossningen en andra gång. Jag fick andas mig igenom en värk under tiden jag pratade med barnmorskan. Hon rekommenderade att vi skulle komma in på kontroll. Mannen tog en snabbdusch och packade det sista i våra väskor. Han körde och jag stod på knä i baksätet och lutade överkroppen mot ryggstödet. Jag minns att jag bet i nackstödet när det kom en värk. Som tur är har vi bara 10 minuters bilfärd till Visby lasarett. Jag fick en ny värk på parkeringen vilken jag andades igenom. Vi hade totalt fyra väskor (kom ihåg att jag var förstföderska) och mannen släpade med sig två av dem. Det kändes onödigt att ha med alla ifall vi skulle bli hemskickade.

På Förlossningen blev vi mottagna av barnmorska och undersköterska och vi blev visade in i ett rum. När jag skulle kissa upptäckte jag att jag hade blod i trosorna. Därefter kändes det som att jag skulle bajsa. Jag stod lutade mot sängen medan barnmorskan undersökte mig. Till både min och mannens förvåning meddelade hon att jag var fullt öppen. Jubel och fanfarer!

Krystvärkar

Jag fick börja krysta när jag kände att det kom krystvärkar. Här sviktar minnet en del. Jag har skrivit i dagboken att jag skrek-grymtade i början, men att jag fick bättre kontroll när barnmorskan förklarade att jag skulle ta ett djupt andetag och hålla andan och trycka på med hakan mot bröstet.

Det var en frustrerande fas för jag tyckte att inget hände trots att barnmorskan sa att allt var bra och gick framåt och att jag gjorde rätt. Jag kände mig osäker, men fortsatte att kämpa och tyckte inte att det gjorde superont. Det är klart att det gjorde ont, men det var ändå uthärdligt.

Jag bytte ställningar några gånger och jag minns att jag fick kramp i ena benet när jag låg på sidan. Det mest dramatiska var nästan när jag och mannen kom på att vi inte hade fått med oss kameran till Förlossningen. Den låg i en av väskorna som fortfarande var kvar i bilen. Mannen fick snabbt springa ut och hämta den. Under tiden höll jag igen när värkarna kom.

När klockan var 05:00 undrade jag hur lång tid de trodde att det var kvar. Jag började känna mig missmodig och tyckte att inget hände. Jag tänkte till och med att de kan ta sugklocka om det blir nödvändigt, jag skulle inte bry mig. Det sa jag aldrig högt. De sa att jag var duktig och att det gick framåt.

Mellan värkarna lyckades jag slappna av fullständigt och gå in i mig själv. Jag andades ut och sov nästan. Jag födde fram V i halvliggande/sittande ställning med benen uppdragna mot mig. Jag såg huvudet på väg ut för att sedan åka in flera gånger och jag såg att han hade jättemycket mörkt hår.

5 januari kl.05:15

Till slut, kl.05:15 den 5 januari 2014, kom han. Navelsträngen var virad löst ett varv runt halsen, men han började skrika nästan direkt. Mannen klippte navelsträngen och jag fick upp V på bröstet. Jag trodde att jag skulle bli mer känslomässig med tårar, men jag var mest glad och överväldigad. Jag hade gjort det!

Så kom han då – blodig, skrikig och mörkhårig

Moderkakan kom nästan på en gång. Sedan kollade de bristningar… Inga muskelära bristningar och fem stygn totalt. Skönt! Efter första amningen och grattisbrickan vägde och mätte de V. 52 cm lång, 3375 gram tung och 36 cm i huvudomfång. Vi fick grattisbricka och jag tog en välbehövlig dusch.

Eftersom jag hade GBS skulle antibiotika ha satts in i droppform. Det hanns aldrig med och därför fick vi vara kvar några extra dagar på BB och sköterskorna kontrollerade även hans andning och temp ofta.

Sammanfattningsvis fick jag en bra upplevelse av första förlossningen. Krystfasen kändes lång, men så här i efterhand var den nog inte det. Jag hade kontroll genom hela förloppet och jag klarade mig med dusch och TENS som smärtlindring, precis som jag hade önskat.

Den ende som föddes 5 januari 2014 på Visby lasarett

Det var min förlossningsberättelse första barnet.

Alldeles alldeles perfekt

Höstkollektionen för barnkläder hos Lilla Bus

2017-08-27

Lilla Bus kan stolt husera med märken för barnkläder av enbart bra kvalitet – både när det kommer till klokt miljötänk och bra tygval. Höstens kollektion gör oss inte mindre besvikna. Villervalla, Maxomorra, Geggamoja och Hust & Claire levererar!

Här följer några av höstens kollektion för barnkläder hos Lilla Bus. Jag längtar efter att få klä en nykläckt bebis alldeles snart.

Body från Villervalla

Barnkläder - Pyjamas Villervalla igelkott

Igelkottpyjamas från Villervalla – perfekt för en kommande gotlandsbo.

ABC – tröja från Villervalla

Tigertröja från Villervalla

Sköna jeggings från Villervalla

Zebraklänning från Villervalla

Gravid i vecka 37 – dåligt samvete och försök till vila

2017-08-23

Vecka 37 har försvunnit i ett nafs. Medan systeryster söker inspiration på Formex-mässan i Stockholm har jag försökt komma ner i varv.

Båda barnen går nu på förskola och det känns helkonstigt att vara ensam hemma i knappa tre timmar per dag. Det har jag ju självklart varit tidigare, och längre tidsintervaller än så, men då har barnen varit hos släktingar. Det dåliga samvetet gnager för att jag lämnar bort barnen utan, som jag ser det, rimlig anledning. För vad är det tänkt att jag ska göra på egen hand, i knappt tre timmar, utan minifölje?

Vila står först på schemat. Jag känner av att jag är i slutet av vecka 37. Kroppen är tung och stel och varje felaktigt lyft straffar sig dagen efter i form av ryggbesvär. Nu ska jag inte klaga för mycket för jag kan fortfarande röra mig relativt obehindrat. Att springa och jaga barnen i trädgården efter middagen, som storebror gärna vill, funkar dock inte. Så vila och avslappning är prio.

Boandet fortsätter. Idag gjorde jag iordning vaggan och rensade ut strumplådan (väldigt viktigt att justdetta blir gjort före förlossningen).

Göra allt det där som går så mycket snabbare när miniversionerna inte är med. Som att laga mat att fylla frysen med till post-förlossningen. Storhandla, städa, träna, rensa, prata i telefon, göra ärenden på stan… listan kan göras lång.

Som tur är verkar barnen trivas bra på förskolan. Jag ska därför försöka ta död på mitt dåliga samvete och njuta på riktigt av vilan. För snart får jag förhoppningsvis sällskap av en liten filur…

Grattis Elaine Eksvärd och Gustav till tredje barnet

2017-08-21

Många av mina inlägg om gravid kvinnor eller kvinnor som nyss fått barn har jag insett handlar om mod. Kvinnor som är modiga och starka och väl värda att hämta inspiration från. Elaine Eksvärd är inget undantag.

Modiga modiga Elaine som vågar prata om övergreppen hon har blivit utsatt för, som jobbar för barns rättigheter till sin egen kropp, som vågar prata om sin dotters unika egenskaper, som verkar se livet från den ljusa sidan trots allt hon har varit med om. Hon är värd att hyllas både en och två gånger.

Och nu har Elaine och hennes man Gustav varit modiga nog att bli gravida och föda ett tredje barn. Stort grattis till er son ”Benny”. Jag hoppas Elaine kommer med bra tips på hur man bollar trebarnslivet. Snart är jag själv där… 23 dagar kvar (+- två veckor)…

Grattis Markiz och Kevin Tainton till Liora

2017-08-19

Jag blev både rörd och glad när jag läste Markiz Taintons blogginlägg om och till sin dotter Liora.

Bild lånad från Markiz Taintons blogg

Många har nog följt Markiz och Kevin Taintons öppenhjärtiga kamp för att bli föräldrar. Efter IVF-försök som började i lycka men som slutade i total sorg och förtvivlan visade Markiz mod och styrka som jag inte är säker på att jag hade haft inom mig om jag hade varit i samma sits.

Att behöva fatta beslutet att avsluta ett liv som växer i ens mage och att sedan behöva föda fram sin son är för många övermäktigt. Att dessutom prata om det i TV, blogg och poddar samtidigt som man genomgår nya IVF-försök är imponerande. Markiz (och såklart Kevin) förtjänar guldstjärna och mer därtill.

Jag har följt Markiz blogg och spänt väntat på varje steg i IVF-behandlingen. Det har varit roligt att följa paret genom hela processen från IVF-behandling till plus på stickan och gravidmånaderna.

När det mot slutet av graviditeten var tyst på bloggen undrade jag om det hade hänt något, men så läste jag det senaste inlägget och insåg att det största hade hänt. Lilla Liora var född och alla verkar må bra. Så stort grattis Markiz och Kevin och tack för att jag har fått vara med på delar av er resa!

Gravid i vecka 36 – varannan-dag-ork och MVC-besök

2017-08-17

Nu är det mindre än en månad kvar till BF och gravid i vecka 36 med tredje barnet har inneburit varierad ork.

Varannan dag har jag känt mig stark och pigg för att nästa dag vara trött och hormonellt blödig under vecka 36. I tisdags var en sådan dag när det inte riktigt gick att hitta någon förklaring till varför tårarna började rinna. Kanske berodde det på en jobbig natt med lite sömn, kanske för att lillebror har börjat skolas in på förskolan, kanske för att jag är gravid…

Lillebror som snart blir storebror och som precis har börjat på förskola.

Efter en bättre natts sömn var humöret uppåt nästa dag. Konstigt det där med hormoner… Och det är frustrerande att inte orka lika mycket som vanligt. Kroppen säger ifrån när jag försöker gå i snabbare tempo. Jag känner av sammandragningar, lite ryggbesvär och det känns att bebisen ligger med huvudet nedåt. Han har dock inte fixerat sig än.

MVC-besök i vecka 36

Efter ett framflyttat MVC-besök var det idag dags att träffa barnmorskan för att gå igenom förlossningsbrev och funderingar inför förlossningen. Mannen och lillebror var med. Kanske inte det mest optimala att ha med sig en snart 2-åring till ett sådant möte men jag tycker att det gick bra ändå. Han skötte sig utmärkt, även om uppmärksamheten blev splittrad för egen del.

Vecka 36 och genomgång av förlossningsbrevet

Alla värden var bra, så även magmått och filurens hjärtljud. Jag hade utgått mycket från mitt förra förlossningsbrev när jag skrev det nya. Jag hoppas också att jag upplever samma typ av förlossning som tidigare gånger när det väl sätter igång. Båda tidigare har startat mitt på dagen vilket har gjort att vi har kunnat åka till Förlossningen sen kväll/natt. Det har passat oss utmärkt.

Eftersom lillebror kom snabbt (från 3 cm öppen till bebis på bröstet på ca 1,5 h) sa barnmorskan att vi ska ringa Förlossningen så fort jag känner att något är på gång. Det är svårt det där, för samtidigt vill jag vara hemma så länge som möjligt. Det kommer ju att lösa sig på ett sätt eller annat, antar jag.

I övrigt har det varit fint väder i vecka 36 så jag och barnen har varit på stranden ett par gånger och storebror har besökt Medeltidsveckan med farmor och farfar. Som vanligt är det glest med bilder.

Vällingfria nätter – finalen

2017-08-15

Sista delen i triologin om lillebror som ville sluka flaska efter flaska med välling på natten kommer här. Jag har tidigare skrivit del 1 och del 2 i vår kamp till vällingfria nätter.

Glad lillebror som klarar nätterna utan välling

Jag kan glatt konstatera att vi numera är vällingfria i hemmet på Gotland. Lillebror har slutat äta på natten och sömnen har blivit betydligt bättre. Mannen tog avvänjningen under semestern och lyckades efter några nätter, precis innan vi åkte till fastlandet och Öland, med konststycket att sova en hel natt.

Vällingfria nätter – så gjorde vi

Under semestern på fastlandet hade vi separata sovrum – jag och storebror sov i ett rum, mannen och lillebror i ett annat. Mest för att barnen inte skulle väcka varandra.

När vi kom tillbaka till Gotland har barnen sovit i sina sängar (de delar rum) och jag och mannen i vårt sovrum som ligger vägg i vägg med barnens. Det har gått förvånansvärt smidigt måste jag säga. Och det har varit lyxigt att inte behövt vara den som stiger upp varje natt.

Det är fortfarande så att lillebror vaknar ett par gånger på nätterna. Eller vaknar kanske är att ta i. Jag misstänker att han är i halvdvala för oftast räcker det med att gå in till honom, ge honom snutte och napp om de har hamnat på villovägar och sedan sitta där tills han har somnat om.

För att stilla den värsta hungern brukar han få en kvällssmörgås före sänggående, men han har slutat be om ”änge” (välling). De oöppnade paket välling som vi hade hemma har vi skänkt till lillkusinen och vällingflaskorna agerar nu behållare för storebrors vattenexperiment.

Däremot har han blivit mer fäst vid sin snutte och napp under dagtid. Jag har inte hjärta (eller ork, nu sista månaden före förlossningen) att neka honom dessa medan mannen tycker att vi borde ha vissa restriktioner.

Snutte och napp – två kära ting nu när vällingen är slut.

Nappfria dagar

Även storebror har gjort framsteg i sommar. Från att ha varit nappberoende satte jag upp nya regler under semestern på fastlandet. Nappen lämnas på valfritt ställe som storebror väljer på morgonen och plockas fram på kvällen efter tandborstningen. Det var små protester i ett par dagar, men sedan accepterade han det nya regelverket. När nappen inte är aktuell under dagen har snutten heller inte varit lika intressant. Hur det blir när förskolan börjar på måndag och hans behov av extra trygghet ökar återstår att se.

Hipp hipp hurra!

2017-08-14

I helgen har vi firat vår son som fyller tonåring, 13 år. Vart tog alla dessa åren vägen? Ett stort GRATTIS 💕.

Skönsång

Vi började dagen med skönsång i tidig morgontimme . Ni som har tonåringar vet att egentligen kan man komma in och sjunga framåt lunchtid men just den morgonen skulle O spela golftävling. Hela familjen harklade upp sig och gick in i O rum med paket 🎁och sång 🎼.

Golftävling med vinst

När vi ätit frukost begav sig O iväg för att spela golftävling med morfar. Medan O var iväg fortsatte jag att förbereda hans dag. Farmor och farfar kom lagom till kvällen. De har bilat ner från Kiruna 🚗🌬. En lång resa men nu är de på plats och stannar hos oss ett tag.
O kom hem från golftävlingen som vinnare till en 3:de placering. Vilken dag ✨.

Vi avslutade födelsedagen med hemmagjorda hamburgare med tillbehör och min mormors presenttårta som hon bakat efter önskemål från O. Fantastisk god 😋.

En lyckad lördag o nöjd kille.

Packa BB-väskan

2017-08-13

Med exakt en månad kvar till BF har tiden kommit till att packa den berömda BB-väskan. Vad ska finnas med och vad är onödiga ting? Efter två förlossningar och en tredje på gång känns det som att jag har någorlunda koll på packningen den här gången.

Sista packlistan till BB-väskan inför förra förlossningen

Som vanligt vill jag vara ute i god tid, men hellre det än att raffsa ihop något i sista minuten under tiden som jag ska andas mig igenom värkarna. Det är så jag fungerar, kontrollmänniska som jag är. Idag, medan man och barn roade sig på Kotteland, påbörjade jag packningen. Den är inte komplett än, men nu har jag lagt grunden.

Packlista till BB-väskan

Det här kommer att få följa med i BB-väskan till Förlossningen och BB när det är dags.

Till bebisen i BB-väskan:

Bebisstrumpor – mini minivarianter som alltid ramlar av.
Blöjor – minisorten som kommer att fyllas med svart tjära (barnbeck) och så småningom gul syrlig sörja.
De första kläderna – det är alltid speciellt att inhandla de första kläderna tillsammans och såklart en ännu större upplevelse att få se dem på för första gången.
Pyjamas – mest för att pyjamas är bland det gulligaste som finns.
Filt – det kan vara mysigt med en mjuk filt som luktar familjen istället för Landstingets frottéhandduk.
Mössa att ha inomhus – att hålla värmen med.
Overall och mössa att åka hem i – det är svårt att tro att det ska bli kallare när jag tittar ut över en fin solnedgång i trädgården och när man fortfarande kan gå i kortärmat och barfota. Men jag vet ju att det blir kallare och små bebisar är ju verkligen små och ovana vid utomhus. Då kan overallen vara bra tänker jag.
Nagelfil – båda mina barn har fötts med rätt långa naglar och det är lätt att de river sig i ansiktet när de håller på att krafsa med de små händerna. Då kan det vara bra att fila ner naglarna något.
Gosedjur – Egentligen helt onödigt, men det är tradition i familjen. Det gosedjur som har varit med på BB är också det gosedjur som barnet har som snutte när det ska sova.
Babyskydd – Mannen kommer att köra till Förlossningen (en bilfärd på cirka 10 minuter) så babyskyddet kommer att vara monterat i bilen i god tid inför förlossningen.

Till mig i BB-väskan:

Förlossningsbrev – att lämna till ansvarig barnmorska när vi kommer in. Jag har skrivit om förlossningsbrev i ett tidigare inlägg.
TENS – den kommer förmodligen att bokstavligen sitta klistrad på mig när värkarna sätter igång så ingen risk att jag glömmer den. En smärtlindring som jag tycker har hjälpt mycket under första delen av öppningsfasen och vid eftervärkarna.
Kofta – inför varje förlossning och ny bebis har jag köpt en längre kofta. Dels är det skönt att ha på sig något eget på BB. En kofta eller hoddie med dragkedja är perfekt när man ska amma eller när man vill ha bebisen hud mot hud på magen. Till den här gången har jag beställt denna kofta.
Byxor med mudd – något mjukt för magen att ha på mig när jag ska åka hem.
Trosor – jag vet att man får nättrosorna med jätteblöjor att ha både under själva förlossningen och efteråt, men det kan vara skönt att åka hem i vanliga.
Amningslinne – många använder sig enbart av Landstingsrocken, men jag har tyckt att det har varit skönt att byta om på dagarna. Nu ska tilläggas att vi har varit kvar på BB i tre-fyra dagar varje gång på grund av de har velat ha extra koll på bebisen andning.
Strumpor – bra att ha om man fryser. Jag är även en sådan som vill ha strumporna på under själva Förlossningen.
Plånbok och leg – jag tror i alla fall att leg kan behövas vid inskrivningen
Gördel – tidigare gånger har jag använt mig av maggördel efter förlossningarna för att magen ska få stöd.
Necessär med nödvändigheter – nagelfil, tandborste, tandkräm, glasögon, linser och linsvätska, shampoo, balsam, tvål och bodylotion (tips är att flytta över till mindre förpackningar för att slippa släpa med sig hela badrumsskåpet), ansiktsprodukter, hårborste och hårsnoddar, lypsyl, bindor till hemfärd, mjukt toapapper.
Medicinska tillbehör – hemorrojdtabletter, Microlax och Lactulos för att få igång magen efter förlossningen. Lägg där till torkade plommon.
Mobil, laddare, kamera, dator – jag vill inte missa att dokumentera bebisens första tid i livet.
Energi – eftersom jag har tillbringat så kort tid på Förlossningen vid båda tillfällena har jag inte behövt ladda med så mycket energi då. Däremot har det varit gott att frossa efteråt, som belöning. Tips är att packa det du tycker är gott och det du vill ha när du unnar dig något extra. För egen del blir det godis, kräm, MER, nötter…
Vattenflaska – lättare att dricka ur än glas när värkarbetet är i full gång.
Dextrosol – något att knapra på under själva förlossningen för att få lite tillfällig energi
Resorb – bra att inte enbart dricka vatten under förlossningen. Det är viktigt att få i sig salter också. Perfekt att lösa upp ett par tabletter Resorb i vattenflaskan.
Dagbok och penna – jag gillar att dokumentera när det finns färskt i minnet. Därför vill jag ha med mig anteckningsbok och penna för att kunna skriva ner förlossningen och mina tankar och känslor så nära inpå förlossningen som möjligt.
Bok – om det nu blir så att jag och bebisen kommer att vara kvar flera dagar på BB är det skönt att kunna fördriva tiden med annat än att bara sova och äta och amma.

Till mannen i BB-väskan:

Han får sköta sin egen packning. Det jag tänkte överraska honom med är:

Skotte – pensionärschokladen med russin som jag inte kan förstå att han tycker om.
Matlådor – ingen överraskning i sig och något han får packa själv, men sjukhusmaten är ingen höjdare och inget vi vill betala extra för. Hellre matlåda som han kan värma.

Till syskon:

Presenter från bebisen – vi pratar mycket med storebror och lillebror om hur mycket bebisen längtar efter att få träffa dem. Det kommer att vara en stor omställning för dem som är svår att förbereda dem på, men tips som jag fick förra gången var att bebisen ska ha med presenter till syskonen. Förra gången fick storebror en leksaksmicro av lillebror vilket var mycket välkommet. Han fick den när han hälsade på på BB dagen efter förlossningen. Vi tänkte använda samma strategi den här gången, som ett sätt att muta/introducera vår nya familjemedlem.
Väska med ombyte – väskan med kläder står redo när det blir dags för bröderna att bli storebröder. Det underlättar för farmor och farfar när de ska ta över skeppet några dagar.

Jag tror att jag har fått med det mesta. Med väskan helt packad kommer jag att känna mig ännu mer förberedd och peppad på att förlossningen ska starta.

Månadsarkiv: augusti 2017

Hur förbereder man syskon på att det ska komma en bebis?

Tips – så förbereder man syskon på bebis

Förlossningsberättelse första barnet